Du

You can be anything you want to be
Just turn yourself into anything you think that you could ever be
Be free with your tempo, be free be free
Surrender your ego - be free, be free to yourself

Vad skall man göra för att hjälpa de personer som betyder mest i ens liv? Jag vill inte vara till besvär och ställa onödiga frågor, men jag vill ändå på något vis visa att jag finns, att jag lyssnar, att jag bryr mig. Fast jag tror att du vet det ändå, eller hur? Iallafall hoppas jag det, det finns en anledning till att jag brukar tala om för dig att du betyder något för mig. Som en av mina få klippor. En av två faktiskt. Då inkluderar jag inte Tommy som klippa, för blir vi tjuriga på varandra så ja... tjurar vi ett tag. Dig har jag dock aldrig blivit sur på, det är ganska otroligt... du är nog den enda människan någonsin jag inte ens kan bli sur på. Av de som någonsin stått mig nära i mitt hittills inte särskilt långa liv.

Om det inte var så att jag vet att du aldrig skulle göra illa dig själv oavsett om du egentligen vill, så skulle jag vara riktigt orolig för dig, vilket jag fortfarande är. Men det är på något sjukt sätt iallafall ganska skönt att veta att du aldrig kommer ta till de extremaste åtgärdena som det inte finns någon återvändo från.

Du är ju en så underbar person och jag älskar dig. Du är en av de finaste och bästa vänner jag någonsin haft och jag skulle inte orkat detta sista oändliga år utan dig att klaga med. Du är snäll, omtänksam, har humor, söt, kramvänlig, smartare än mig, ambitiös osv osv. Jag skulle kunna räkna upp alla dina positiva egenskaper men du kanske skulle bli generad då, hm?

Jag skulle vilja slå in skallen på dem som sårat dig, även om det är mig själv men jag hoppas att jag inte gjort något för att såra dig på något sätt. Att man ens kan göra illa dig är för mig en främmande tanke. Du som själv är så snäll och alltid tänker på andras känslor, du som bara gör illa andra om de gjort illa dig. Har du märkt att jag varit orolig ända sedan den där sommaren då ditt självförtroende fick sig en sån smäll att du ännu inte hämtat dig? Det har jag. Även om du verkade ha gått vidare, verkade ha glömt, så gnagde det alltid i mitt bakhuvud. Kanske var det också en avlägsen smärta i din blick, jag vet inte, men det fanns där.

Du, av alla människor, förtjänar så mycket mer. Du förtjänar någon som är värd din kärlek, dina känslor. Du som alltid haft otur på ett eller annat sätt i kärleken enligt dig själv. Det känns nästan dumt att vara lycklig själv... men jag tänker inte förneka mig själv den lyckan, för jag tror du skulle smälla till mig då, haha. Dessutom skulle jag vilja att du var lycklig också.

Haha. Du vet, ord i skriftlig form är min starkaste sida tror jag. Många gånger har jag svårt att uttrycka känslor "live" rent allmänt... Kanske bra för alla att veta, vad vet jag. Men men... Förstår du vad jag vill säga? Gör du? Jag vet inte riktigt om jag gör det själv. Jag tror att jag mest vill att du ska veta vad du betyder för mig, för jag har en känsla av att du nedvärderar din egen betydelse. Det vill jag inte att du skall göra, det finns ingen alls som är som du. Jag vill inte att du ska försvinna. Jag vill vara självisk och ha dig kvar. Men inte bara för mig, utan för dig med. Jag vill att du ska må bra... men det kommer nog inte att gå i en handvändning. Fast jag tänker vara kvar här. Tveka inte att höra av dig när det är som värst, tänk inte att vi som älskar dig har bättre för oss, för vad kan vara viktigare än att stötta en älskad person?