fredag 1 augusti 2008

Tomma tankar



Det är sant det, Robin... insekter är en av helvetets plågor på jorden. Eller något. Dessutom är solbränna det också, får jag tillägga.

Jag är rätt nöjd just nu. Har tingat den chinchillan jag ville ha. Hon sa att hon säljer hellre till mig i Sverige som kommer ge honom en kompis, än de intresserade i Norge. Moahaha. Han är supersöt, silvermarmorerad med massa grått och han har stamtavla och fina föräldrar. Bor i Göteborg och är leveransklar runt sista september. Han heter Chill-Zones Spotted Legend, Legend är efter pappan och Chill-Zones är uppfödarnamnet. Annars tycker jag att "A Legend Reborn" hade varit ett kul namn, haha. Hammerfall always.

Funderar på om man borde sova, imorgon skall vi upp tidigt för att smita hem så tidigt som möjligt. Men jag är inte direkt trött just nu. Jag sitter och funderar lite, men samtidigt är mitt huvud tomt. Jag skulle vilja skriva men kommer ingenstans alls just nu. Jag är nu 98% säker på att jag inte får en lägenhet och det gör mig lite irriterad. Men men, får ta en till våren då. Att inte ha någon inspiration... det är faktiskt en påtaglig psykisk smärta för mig, det gör ont. Och jag är tom. Tom... undrar hur många som känner så, hur många som skulle förstå? Jag är kanske inte alltid världens mest kreativa människa men att skriva... det är något jag måste göra, något jag vill göra. Att tappa inspiration och lust, det är svårt. Som nu. Jag sitter här och jag är inte trött. Jag vet inte vad jag ska göra. Skriva dyker som en självklarhet upp i mitt huvud, men inga ord kommer. Bara dessa beklagande ord i intet. Tomt, som om något fattas. Både lusten... och inspirationen. Det fattas mig. Och det gör mig ledsen - och ännu värre - likgiltig. Som om inget spelar någon större roll för tillfället. Och jag försöker, försöker slita mig ur det. Funkar inte alltid så bra, nej... ibland funkar det lite bättre, dock...

Igår fiskade vi i en sjö, vi var i en liten roddbåt nästan hela dagen, och mot kvällningen... då himlen blir så vacker... den speglar sig i sjön, och alla träd som omger sjön gör också det. Och i fjärran kan man se de blå fjällen mot en brinnande himmel. Då känner jag en sån frid. Det är så ofattbart vackert. Poetiskt, fridfullt... vackert.

From the day we arrive on the planet
And blinking, step into the sun
T
here's more to be seen than can ever be seen

More to do than can ever be done

1 kommentar:

David sa...

Det är vanligt att folk känner sig tomma, dock så är anledningen olika. ;D