onsdag 16 april 2008

Vad skall man säga?


När ett par gör slut så är det ibland svårt att veta vad man ska säga till den ena
eller den andra parten. Eller båda två för den delen. "Han/Hon var inte rätt för dig" låter bara
alltför patetiskt att säga även om det måhända är sant. "Tiden läker alla sår"
är inte alltid sant det heller. "Bättre att ha älskat och förlorat än aldrig ha älskat alls"
det vet jag inte om alla håller med om... Många lama ord. Senare kan man
nog minnas det fina i sitt förhållande med ett litet leende. Men det kan ta sin
runda lilla tid. Alla måste få rum att gråta, att sörja att det gick sönder,
att det inte gick att laga ytterligare en gång.

Jag kan tänka tillbaka på mitt första riktiga förhållande och minnas allt som var
bra och dåligt i det. Vad tjänar det till att ångra? Ånger löser inget.
Men det förstås, har man gjort något vansinnigt fel (varit otrogen eller dylikt)
så tycker jag nog att man ska ångra det. Hur skall part nummer två annars veta
var den har en? Men iallafall. Jag har aldrig varit otrogen och så skall det förbli. Jag
skulle aldrig kunna såra honom så. Att bara se honom ledsen gör mig nedstämd.

Men jag finns här. I want you to know that I always will be here. You got my number.
Bara att slå en signal om det behövs pratas av. Eller bara är i behov av sällskap.


“Sometimes I wish I were a kid again; skinned knees are a lot easier to fix than a broken heart.”

Inga kommentarer: